Tre år sen sist jag bloggade.
Får man göra så? Vänta tre år med att göra ett inlägg?
Ja, bloggen finns ju kvar och jag börjar känna ett litet sug efter att kanske skriva lite igen.
Men bara när jag har tid och lust. Inte för att tillfredställa nån annan än mig själv.
2011 blev jag utbränd och lever sen dess med det.
Jag tror inte att det är något som nånsin helt går över utan det ligger på lur och väntar och kan anfalla en med full styrka när som helst. Blä!!
Allt möjligt kan dra igång det hela och tillvaron vacklar igen. Jag jobbar och det går bra.
Jag har dock valt att arbeta 80% för att få balans i tillvaron. Och det fungerar allt som oftast.
Jag har insett vikten med vila och att inte köra alla projekt på en gång vare sig det är i arbetet eller privat. Saker tar tid och måste få göra det. Och det går att leva i röra och oreda ibland fast jag tycker det är trist.
När allt är bra är jag en sån som gärna drar igång tusen projekt och får massa ideér.
För tillfället renoverar vi vårt badrum. Det går mycket långsamt. :-)
Vi har ett till badrum som tur är.
Längtar dock tills det blir klart för det finns mer jag vill göra. Men som sagt. En sak i taget.
Vill visa en bild av vår katt Kirremicken. Han är en katthemskatt i obestämd ålder som fick ett hem hos oss. En snäll, försynt och något korpulent herre i obestämd ålder. Älskar vara ute sommartid men tillbringar större delen av vintern inne i värmen.
Trevlig helg.
